Lärdomar från årets börsnedgång

Det här året har jag fått uppleva min största nedgång hittills och i det här inlägget har jag skrivit om saker jag har lärt mig. Alla saker har nödvändigtvis inte att göra med mitt agerande under året (till exempel så har jag inga räntefonder), utan det är alla möjliga saker som jag har tänkt på.

Om man har lite likvider så blir det lättare att hantera en nedgång

Man säger ju att man ska köpa när det gör som ondast, men det är inte alltid så lätt. Det man framför allt vill undvika är att då sälja, eftersom att det antagligen är sämsta möjliga tidpunkten att sälja (på grund av att aktierna är så billiga). Många privatsparare köper dyrt och säljer billigt eftersom att det är lätt att köpa när allt ser bra ut, men också lätt att sälja när allt är nattsvart.

Om man har som inställning att istället köpa i nedgångar så slipper man det. Det kan också vara bra att ha lite likvider (en så kallad "krigskassa") så att man faktiskt kan köpa och göra som man har planerat. Dock så tycker jag inte att min egen kassa ska vara större än några procent av min portfölj, eftersom att jag inte tror att jag kan tajma marknaden och därför alltid är i princip fullinvesterad.

Utvecklingen för OMXSPI från 1 januari till 5 juni

Se till att man har en tillräckligt stor buffert

Det är alltid viktigt att man har en tillräckligt stor buffert. Man ska inte investera pengar som man inte har råd att förlora. Detta är dock extra viktigt under en nedgång, så att man inte behöver oroa sig för om man ska ha råd med sina vardagliga utgifter. Ingen vet var börsen kommer att stå imorgon, om en vecka eller en månad och därför ska man inte ha pengar där som man behöver inom en snar framtid. Det man ser om man tittar på börsen historiskt är att den över tid går upp, men att mycket kan hända på vägen.

Pengar investerade i räntepapper kan vara svåra att få ut under en kraftig nedgång

När paniken på marknaden var som störst var det många räntefonder som stängde för handel, helt enkelt för att det inte fanns några köpare. När marknaden inte fungerade så kunde fondbolagen inte prissätta räntepappren, vilket gjorde det omöjligt att låta folk sälja sina andelar. Fondbolagen måste behandla alla andelsägare lika vid en försäljning och om man inte vet vad innehaven är värda så går inte det. Därför var de tvungna att stänga för handel under en period.

Här blev vi påminda om att räntepapper inte är så säkra och lättillgängliga som man kan tro. Pengar som man behöver inom en snar framtid (exempelvis bufferten) ska ligga på ett sparkonto där man kan komma åt dem när som helst.

I början säljs allt av oberoende av hur det faktiskt påverkas: aktier, räntepapper, råvaror, ...

När det är panik på marknaden så säljs allt oberoende av hur det faktiskt påverkas. Under nedgången så sjönk alla aktier kraftigt, men när den största paniken hade lagt sig så började marknaden skilja på olika bolag. Alla påverkas inte lika och en del gynnas faktiskt av den rådande situationen. Vi kan till exempel se att under nedgången så sjönk NASDAQ 100 lika snabbt som OMXSPI, men nu ligger tekniktunga NASDAQ 100 på +12% sedan årsskiftet medans Stockholmsbörsen har en bit kvar.

Guldet hade det inte lika svårt, men sjönk ändå en del från mitten av februari till mitten av mars. Både silver och palladium sjönk också kraftigt.

Extra viktigt att göra sin egen analys, så att man kan se förbi tillfälliga nedgångar

Jag har också sett vikten av alltid göra sin egen analys och veta varför man investerar i ett visst värdepapper. Då kan man se förbi tillfälliga nedgångar. Till exempel så sjönk nästan alla aktier kraftigt i februari och mars oberoende av hur det påverkades. Om man då vet vad bolaget gör och varför man har investerat i det så kan man se förbi det, något som kan vara svårt om man bara har blivit tipsad av någon annan och inte gjort sin egen analys.

Köp kvalité när det gör som ondast

Kvalitetsbolag är sällan billiga, men även de sjönk kraftigt när paniken var som störst. Då har man möjlighet att köpa de där bolagen som alltid är dyra lite billigare.

Det kan gå väldigt fort åt båda hållen

Både nedgången och återhämtningen gick väldigt snabbt. På 32 dagar sjönk Stockholmsbörsen (OMXSPI) 35 %. Sedan dess har börsen gått upp makalösa 42 %, men vi har fortfarande en bit kvar till toppnoteringen 20 februari (eftersom att det krävs en uppgång på 54 % för att ta igen en nedgång på 35 %).
Det kan man jämföra med finanskrisen då Stockholmsbörsen föll nästan 60 % mellan den 16 juli 2007 och den 21 november 2008, vilket blir 494 dagar. Det är mer än 15 gånger så lång tid som årets nedgång tog.

På grafen för OMXSPI från 2007 till 2020 så ser årets nedgång ut som ett vertikalt streck.

Den snabba återhämtningen gör att jag blir ännu mer övertygad om hur svårt det är att tajma marknaden. Vem hade kunnat tänka sig i slutet av mars att vi idag inte ens skulle vara ned 5% sedan årsskiftet?

Om de vill läsa mer om min strategi och mina investeringsregler så kan du göra det här: Min strategi